En till pyttipanna

Det blev en till pyttipannasjal! Denna gång i Drops delight färg 05, vilket blev lite mer somrigt. Det är så roligt att sticka i flerfärgat garn, det händer saker hela tiden...

Risotto

Jag provstickade en risotto från garnomera i ett konstigt akrylgarn som jag hittade i garnlådan. Det blev en liten sommarsjal som 8-åringen kan ha. I stället för att blocka den använde jag strykjärn.

Pyttipannasjal

Pyttipannasjal, den heter väl så för att den är stickad i flera delar? Eller också för att mönstret har blivit så spritt och stickad av lika många som bitarna i en pyttipanna... Först stickas spetskanten och sen själva kroppen på sjalen. Den blir lagom stor och är väldigt lättstickad. Garn Färgkraft Trollskog. Design Maria Samuelsson, hennes blogg heter garnomera. Mönstret finns också på Hemmets Journal.

Här kan du läsa Marias officiella förklaring till hur sjalen kom till och varför den heter som den heter!

Spetsstickad handledsvärmare

 

Mönster från Varmt och stickat (Trotzig & Åberg)

Vantar

En lite annorlunda snabbstickad variant. Också från boken Varmt & stickat av Trotzig & Åberg. Jag gillar kanten med fem aviga varv.

Gåsögonvantar

Stickade i ullgarn, beskrivning från boken Varmt & stickat av Eva Trotzig och Erika Åberg.

Grönt är skönt!

Pågående stickning i flerfärgat ullgarn, ska bli en tröja till mig själv.

Vantar med hjärta på

Litet nystan på StPaulsgatan hade i samband med Alla hjärtans dag ett kit med garn och mönster till dessa vantar. De var roliga att sticka med två färger och jag gillade mönstret med ökningar för tummen i stället för ett hål. Passformen blir väldigt bra på så sätt. Fort gick det också med sticka nr 4,5.

Trollskog

Handfärgat entrådigt ullgarn från Färgkraft inköptes häromdagen. Så vackra färger och mjukt! Det ska bli en stickad tröja till mig själv.

Några saker

Jag har gjort ett väldigt lyckat köp på Tradera, detta vackra entrådiga garn för en billig penning. Lyxigt ändå, vet ju inte ens vad jag ska göra med det! Det är tyvärr lite för tunt för att använda till min mormorsrutefilt. Vi får se vad det blir...

I går kom mannen hem från bokmässan och hade med sig några begagnade fynd till mig, gulligt! Nu stickar jag inte speciellt mycket (han tror fortfarande att virka och sticka är samma sak) men särskilt boken med strumpan på verkar lovande, både vad gäller mönster och olika maskförklaringar osv.

Färdig sjal!

Det har varit en del turer med att få klart den här stickningen, det är den första liknande jag gjort och jag är väldigt stolt och dessutom glad över att få äga en sån vacker sjal. Stort tack till Karin, utan din hjälp hade det bara blivit kolijox!
Sjalen är 65 cm från topp till spets och 164 cm bred och har ju några skönhetsfel. Kanten ska egentligen vara mer spetsig (se Karins sjal) men jag tror jag avmaskade för hårt så det gick inte att sträcka ut längre vid blockningen. Blev tillräckligt bra så jag tänker inte göra om. Sen är den alldeles för löst stickad längst upp vid stickningens början och där är den alldeles luddig också pga många upprepningar... men det gör inte så mycket. Känner mig redan sugen på att göra en till!
Garnet köpte jag på Symässan i Älvsjö, det är ett babyalpacagarn. Stickor nr 4.

Stickade löv

Kanske inte mycket att visa upp än men ni ser i allafall att jag inte gav upp utan att det blir en sjal så småningom! Plötsligt lossnade det, efter att jag förstorat mönstret i en kopieringsmaskin och varit noga med att alltid ha läsglasögon och inte tappa koncentrationen. Nu fattar jag mönstret och stickar på och fram växer dessa vackra löv!

Sticknings-psykos igen

Jag kämpar för närvarande med ett mönster som jag fått av Karin, en spetsstickad sjal. Det är nånting med stickning som växer till en metafysisk okontrollerbar nivå för mig. Och så blir jag som besatt av det, liksom jagad. Känslokonfrontationer i båda riktningar: förtvivlan och glädje, och så hittar jag paralleller till mitt liv och mitt jag hela tiden - så det är som värsta psykoanalysen.
Men jag ska inte ge upp riktigt än!

Träsk-stickning

Jag vet inte riktigt varför, men på något sätt har den här stickningen blivit som en mardröm som nu är över. Kan det ha med det här regnsnöiga slasktråkvädret att göra? Eller att jag på nåt sätt känner en prestationsångest när jag stickar som jag inte har när jag virkar?
Det började med att jag behövde en liten "mellansjal" och så hittade jag mönstret hos Medeas värld. Jag greppade stickor nr 5 och ett alpackagarn och satte igång i fredags kväll och så har jag stickat maniskt med växande frustration. I natt satt jag uppe till kl två och stickade medans jag kollade på gamla blåsningen-klipp på TV3-play, helt sjukt. Långa långa varv med över 400 maskor, med tröstlösa ökningar dessutom och varannat varv aviga. Stora fula mellanstadiesticknings-maskor. Och ingen aning om hur resultatet skulle bli eftersom alla maskor trängdes på stickorna. När avmaskningen äntligen var klar var alltihop hopkrullat som en träsk-larv så strykjärnet fick släta ut denna hopplösa orm på nästan två meter som inte alls blev lika fin som Medeas.

Färdig dragspelsmössa

Så här ungefär blev "dragspelsmössan", lite annorlunda och med väldigt bra passform. Tyvärr lyckas jag inte fånga färgerna nåt vidare, och det svarta blir fortfarande blått men ni ser väl på ett ungefär.

Dragspelsmössa

Jag har börjat sticka en "dragspelsmössa" som jag köpt garn och mönster till på Karmagarn.se. Ovant att sticka, det tar ganska lång tid men det är roligt! Mössan består av svarta aviga åsar och räta dalar i karamellfärg och resultatet blir effektfullt. Man stickar runt med sticka nr 3.

Att förändra världen med virkning

Foto: Barbara Katzin

I går läste jag söndagens DN och upptäckte en intressant artikel om virkning, jag blev alldeles entusiastisk och hade svårt för att somna.

På bilden ser ni danska konstnären Marianne Jørgensens stridsvagnsprojekt Pink M.24 Chaffee mot USA:s krig i Irak.

Pulsvärmare

Nu är de färdiga, men det tog sin tid. Jag återupptäckte hur tråkigt det är att sticka och skickar många beundrande tankar till alla som stickar stora saker. Bland annat då till mig själv, eftersom jag så sent som förra sommaren avslutade en stor sjal efter att ha hållit på i över ett år. På slutet tog varje varv ca 25 minuter. Jag kanske stickar ovanligt sakta? Vanlig rätstickning fram och tillbaka är i allafall bra att ha framför tv'n och i bilen eftersom man inte behöver använda huvudet alls.

Detta är resårstickning 2 r 2 a så långt man tycker är lagom, och sedan mormorsvirkning två varv (med två stickade m emellan) samt ett avslutande virkat vågmönster - 1 fm, 1 hst, 1 st, 2dst i samma m, 1 st, 1 hst, 1 fm osv. Garn: Alpaca Drops. Stickor 2,5, virknål 3.

Stickning

Hemma med sjukt barn. Nytt projekt på gång.